pedagogfrida.blogg.se

Vad är en konflikt, egentligen? Jag tänker mig det som någon form av tvist, motsättning eller sammanstötning mellan människor. I arbetet som förskollärare kommer jag med all säkerhet hamna i olika former av konflikter. Dels som medlare mellan barn men också som medlare mellan barn och föräldrar, alternativt barn och personal. Kanske blir även jag en av huvudpersonerna i en konflikt!?

Jesper Juul och Helle Jensen menar att konflikter i en grupp är mer eller mindre oundvikligt. Vad som är viktigt att kommer ihåg är dock, enligt författarna, att konflikter hanterade på rätt sätt är utvecklande för alla inblandade parter. Att komma ihåg är att det inte bara är barnen som hamnar i konflikter, det gör även pedagogerna i arbetslaget. Genom att ha en öppen dialog i ett arbetslag och att gemensamt schemalägga utvärderingar öppnar arbetslaget upp för att ha en gemensam utgångspunkt i arbetslaget. Ett välbefinnande i arbetsgruppen på en förskola är ett måste, menar Juul och Jensen, då gruppens välbefinnande även kommer att påverka barn och föräldrar. (Juul & Jensen 2005)

Det finns flera olika sätt att hantera konflikter. Det är intressant att se vilken person jag själv är – kanske varierar det utifrån mitt humör för dagen, vilka som är inblandad i konflikten och så vidare? Några varianter av ”konfliktlösning” kan vara att lägga locket på och gå vidare, tiga ihjäl konflikten, utse en annan syndabock och lägga skulden på den och prata med andra än de inblandade. Lite mer användbara sätt att arbeta kring konflikter är nog snarare att inse att vi har olika uppfattningar, lyssna, visa respekt för andra i konflikten, försöka hitta en lösning och lära sig någonting av konflikten.

I mitt jobb som förskollärare måste jag acceptera och lära mig min roll i konflikter på arbetet. Att ”våga vara i det obehagliga” är en viktig del i läraryrket – det kanske inte alltid är särskilt bekvämt för mig att stå upp för barnens rätt inför föräldrar till exempel. Men likväl måste någon göra det – och denna någon kan vara jag. Jag vet inte om jag kan säga att jag fullföljer mitt demokratiska uppdrag om jag väljer bort ”det obehagliga”?